För ett år sedan...
... Hade jag min sista kur! Det är h e e e e l t galet... Ett helt år har gått. Ett helt l å å å n g t år. En julafton, födelsedagar, halloween, påsk, sommar och semester. Många konstiga känslor poppar upp i skallen på en, samtidigt så har jag glömt bort en massa. Ibland tänker att: - Så farligt var det ju inte, så dåligt mådde jag väl inte , så ont hade jag väl inte. Men så går jag tillbaka till det jag skrivit i bloggen, här, här, här, här och här, och minns. Men jag minns bara om jag väljer att själv minnas genom att gå tillbaka och läsa. Då minns jag hur jag v e r k l i g e n mådde.
Strax innan pappa kom och hämtade mig
På Ks. Fick kanylen i på handen. Armen blev iskall, därav handduken.
Morgonen efter
Vilken resa du har varit med om Johanna! Minns att jag började att läsa din blogg i samband med att du skulle ha din sista behandling! Jag är så glad över att du har klarat dig igenom detta! :9
Ja, de e tur på nåt sätt att man har bloggen... Ibland är det så lätt att glömma och då kan man titta tillbaka lite...
Du är stark!
Usch ja, det är ingen lätt resa...
Skönt att se att du verkar må bättre nu, känner du att det börjar ljusna lite igen?
Vet ju hur mycket känslor det är att ta sig igenom på vägen tillbaka.
Kram
Sarah : Ja du har du varit med ett tag =) Bloggen ser ju ganska annorlunda ut om man jämför med ett år tillbaka, haha!
