JohannaMariaMs

Tidigare i veckan gick jag till en naprapat som jag brukar gå till ungefär varannan vecka. Hon har hjälp mig under två års tid med många av de biverkningar och påfrestningar som kroppen lidit av efter tre månader av mycket sängliggande. För två vårar sedan började jag springa lite smått men kunde inte fortsätta pågrund av "smärtor" i korsryggen. Hade även extremt ont i mina "höfter", att stretcha gick inte, och att ligga i t ex sängen med ena benet vinklat ut, gick inte alls.

Jag har alltid varit extremt rädd för att "knäcka ryggen". Det finns två anledningar till det. Första gången jag "lät" någon knäcka - min nacke i det här fallet - var när ett ex pappa (som jobbat som naprapat) skulle hjälpa mig med min stela nacke. Jag var livrädd. Inte heller vågade jag säga ifrån. När knaket väl kommit började jag storböla. Av lättnad, av rädsla och många andra känslor.

För att man ska kunna manipulera nacken eller ryggen måste man slappna av. Att låta en person vrida ens huvud i alla möjliga vinklar för att till slut göra en snabb vridning för att få till manipulationen är svårt som fan. Vilken tillit man måste ha för personen!

Andra gången gick jag till en sjukgymnast som skulle hjälpa mig när jag först började få problem med min korsrygg. Han var stor som ett jäkla hus, och även han ville manipulera min rygg vilket gjorde mig livrädd, jag spände mig och stretade emot, och det i sin tur ledde knappast till att min ryg "ploppade".

Men tjejen jag går till idag. Fy fan va hon är bra alltså! Hon såg att jag var rädd och obekväm i början, så först började vi med lätt och avslappnade massage. Sen började hon med att manipulera knutor, men inte så att det gjorde jätteont. Efter några gånger tog hon i ordentligt och stod med hela sin tyngd lutad på sin armbåge, rakt på en knuta i nacken. Det mina vänner är smärta. Hon lät mig även veta att med massagen skulle det ta längre tid för smärtan att försvinna, manipulation skulle skynda på processen avsevärt.

Jag vet inte vart jag ville komma med detta inlägg eller varför jag inte kunde sluta skriva om det, jag ville börja med att berätta att min naprapat tror att jag är stressad. Jag har under en tid känt att av spänningshuvudvärk och så helt plötsligt kan jag känna att axlarna nuddar öronsnibbarna. Och så är jag öm i axlar och nacke.