Att tänka tillbaka.


Jag skrev i detta inlägg att jag ofta brukar gå tillbaka i arkivet och se vad som hände för exakt ett år sedan. Hur jag såg ut, hur jag mådde och vad som skedde runt omkring mig. För exakt ett år sedan var jag i New York med min syster Malin, vi hade en jättebra resa med sevärdigheter, god mat och bra shopping. Men jag tycker ändå inte om att tänka på den perioden. Jag mådde inte bra då. Inte alls bra.

Jag trivdes inte med sig själv, jag saknade både självförtroende och självkänsla, jag trivdes inte i mitt förhållande, och jag gillade verkligen inte hur jag såg ut. Mycket av det här kunde jag inte rå för. Men det var så mycket som jag hade kunnat ta tag i för att själv må bättre. Men jag visste inte hur jag skulle göra, jag visste inte och orkade heller inte ta reda på det.

Jag kunde inte rå för mitt korta hår, eller det faktum att jag inte kunde använda mascara för att fransarna var för korta. Jag kunde heller inte rå för att jag var kvar i ett förhållande som inte gjorde mig lycklig. Men jag hade kunnat göra så mycket mer för mig själv.

 Jag vet att jag skrivit liknande inlägg både en och fem gånger tidigare, och jag vet att jag idag fortfarande försöker hitta mig själv. Att jag fortfarande försöker att må så bra jag bara kan. Det är också där poängen ligger. Idag försöker jag. Idag orkar jag. Idag bryr jag mig.


Kommentarer
Postat av: sanna

får jag bara fråga en sak? varför kunde du inte rå för att du stannade i ett förhållande som inte gjorde dig lycklig? man har alltid ett val tjejen.. alltid

2010-09-29 @ 23:47:21
Postat av: JohannaMariaMs

Okej, fel ordval av mig. Jag vet att man alltid har ett val, men jag gjorde aldrig det valet, vilket jag idag bittert ångrar. Det har tagit mig ett år att inse hur dåligt jag mådde under de senaste två åren. Jag klamrade mig fast vid (det som jag trodde då) var min enda fasta punkt, för jag visste inte bättre. Inte heller orkade jag/brydde mig om att ta tag i saker och ting. Jag trodde inte alls på mig själv eller på min kapacitet att ta tag i saker och ting. Det hade ingenting med exet och göra, utan det var helt och fullt jag som hade satt mig i den sitsen. Jag orkade helt enkelt inte.



Jag hade känslor som, "vem kommer någonsin vilja ha mig?" "Jag har inga vänner kvar..." "Jag är ful, fet och äcklig!" Jag kunde inte ta steget att göra slut för jag hade inte modet. Att han sen gjorde slut gjorde att det kändes som att min värld rasade samman, det tog mig flera månader att inse att det var det bästa som kunde hända, för det fick mig att ta tag i mitt liv! Idag är jag en helt annorlunda person, något mina vänner ganska ofta påpekar. Jag mår mycket bättre.



Hade vi fortfarande varit tillsammans och jag hade mått så bra som jag gör idag men förhållande var dåligt, då hade jag gjort slut. För jag hade orkat tagit tag i det och jag hade orkat tagit tag i följderna och jag hade vetat att jag visst har vänner, att jag har en familj som ställer upp, jag är inte ful, äcklig och fet, även fast man vissa dagar har de känslorna.



Hoppas att du förstår någorlunda vad jag menar. Jag vet att man alltid har ett val, och jag valde fel, så enkelt är det. Men mår man så dåligt så är det svårt att göra det rätta valet.



Kram

2010-09-30 @ 07:21:48
URL: http://johannamariams.blogg.se/
Postat av: Clara

Jag kan förstå hur du kände, samtidigt är det ledsamt att veta att du ens tänkt i de banorna.



Samtidigt så får man inte glömma vad du har varit med om tidigare. Du skriver att självförtroende och självkänslan var i botten, du orkade inte. Du hade säkerligen agerat annorlunda om du inte varit sjuk.



Det ÄR svårt att välja rätt!



Du har gått igenom fruktansvärt mycket de senaste åren, och du är en stark, grym och snygg tjej! Du är brutala ärlig och det gillar jag! Du skriver inte om hur perfekt livet är, eller om hur bra du mår eller hur duktig du är. Du berättar om livet som det verkligen är! Det är därför jag fortsätter att läsa din blogg!

2010-09-30 @ 10:38:12
Postat av: sanna

åhh va ledsamt :(



Skönt att du en dag insåg iaf..ja när han hade gjort slut..du har varit med om mycket.. jag beundrar dig..



jag trodde han var dum emot dig..har en kompis som levde med en som misshandlade henne.. hon är fast i de gamla igen när han inte fick någon dom..



2010-10-02 @ 11:40:51

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0