JohannaMariaMs

Som sagt så ringde min läkare Anders upp mig för att diskutera resultatet av datortomografin jag gjorde för en vecka sedan.

Det jag hade på axeln är helt borta, men jag har fortfarande kvar en förändring kvar i armhålan. Så nästa steg blir en ny röntgen, en som ska se om förändringen är "farlig" och behöver behandlas mer eller om den har blivit "inaktiv" så att säga. 

Det jobbiga med det här är inte bara väntan på röntgen och väntan på resultatet. Utan ångesten som kommer utav väntan. Precis som när jag röntgade mig sist, en ångestladdad vecka gick innan jag fick det här svaret idag. Nu blir ju min sista sjukskrivningsmånad fylld av ångest IGEN inför det där jävla resultatet!  Kommer det att bli flera kurer? Strålning?  Starkare kur?  Eller kommer det att visa sig att jag är frisk?

Men fy fan vad nonchalant han var i telefon idag! ÅÅÅÅH, jag bli så arg! Han frågade hur jag mår och hur allt går, och då sa jag att jag känner mig pigg och fräsch men att kondisen suger och att jag skulle vilja ha mer tid till att bygga upp kroppen igen. Vet ni vad han svarar? - Du måste ju gå ut och röra på dig, ta promenader..

Jävla pucko! Självklart vet jag att jag  M Å S T E  gå ut och  R Ö R A  på mig. Kondis kommer ju inte direkt av att man sitter stilla på arselet?? Eller är det någon som vet något som jag inte vet? I så fall, feel free to tell me!

Hur som helst så sa jag att jag gärna ville vara sjukskriven september ut - vilket jag oxå blev. Då har jag en månad på mig att bygga upp kroppen igen, med start imorgon! Det ska bli jättekul att få någon som kan pusha mig till att prestera bättre!