Femte och näst sista cellgiftsbehandlingen imorgon!

Imorgon är det som sagt näst sista kuren. Dvs om alla blodprover är som de ska! Hoppas, hoppas. Vill inte behöva skjuta på det nu när syster är här.

Känner mig ändå ganska lugn inför morgondagen. Oroar mig inte allt för mycket för sticket, mer för känslan någon timme senare. Blir så konstigt trött. Inte i kroppen utan i ögonen. Ögonen känns så tunga och trötta, man vill bara sova men det går inte. Det är en jätteobehaglig känsla.



Sen kommer jag komma hem och vara svinhungrig men inte veta vad jag vill äta. Det är en fördel om det är kräkvänlig. Köttfärs är det inte kan jag säga. Förra omgången blev det vindruvor, det funkar kanon. Kalaspuffar funkar inte heller. Det smakar likadant när det kommer upp, och det känns bara helt fel.

Efter att jag ätit brukar jag lägga mig i sängen för att det känns som att jag vill sova, men det går nästan aldrig. Ögonen vill sova, men kroppen känns rastlös. Efter att ha legat ett tag i sängen så brukar det börja kännas konstigt i magen. Det är ett tecken på att maten vill komma upp igen. Det enklaste då för att fort bli över med det är att stoppa fingrarna i halsen.

Efter att jag har kräkts så brukar jag känna mig som en helt ny människa. Befriad. Åhh, den känslan är så skön! I ungefär en halvtimme, sen sover jag.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0