"Detta ångrar jag..."
Det här är svårt att skriva om. Saker man ångrar. Det är jobbigt av en anledning, man önskar att man kunnat göra det ogjort, och därför är det svårt att berätta om. Men jag har två händelser som jag verklingen önskar att jag hade gjort annorlunda. Men de är dessa två händelser som gjort mig till den jag är idag, och som fått mig att inse att jag faktiskt är, eller framförallt har blivit en starkare person.
Den första händelsen jag ångrar är att jag inte involverade min familj och mina vänner mer när jag var sjuk. Jag stötte bort mina nära och kära och valde att ta all smärta själv, för att jag inte ville att någon skulle se hur dåligt jag mådde dagarna efter kur, eller hur jag satt hukad över toaletten och spydde till jag blev alldelse utmattad. Eller hur jag duschade flera gånger om dagen för att det var det enda som lindrade min "feberkänsla". Det ångrar jag. Att jag jag inte involverade dem mer.
Det här är en bild som jag aldrig någonsin visat för någon. Men det var så här jag satt i duschen när jag mådde som värst. Jag orkade inte stå så jag la en handduk på duschkabinens golv och satte mig och lät vattnets strålar skölja över mig.
Ps. Undrar vad vi gör idag? Ligger och latar och på stranden? Eller en utflykt kanske? Kanske åka ut med en båt eller kanske dyker...? Möjligheterna är många mina vänner...
Det är alltid lätt att vara efterklok och ångra saker. Det gäller dock att släppa taget också och inse att det inte hjälper att ångra det som hänt. :) Man får göra det bästa av det som blivit och utgå ifrån det och lära sig av misstagen inför framtiden helt enkelt. :)
Hoppas ni har det jättehärligt i värmen! :)
Det är nog oerhört svårt att tala om för folk hur man faktiskt mår, dels vill man nog inte "vara till besvär" och dels så vill man inte visa hur liten och rädd man är. Min morbror dog i cancer här om dan och bara för några veckor sen frågade mamma honom hur han mådde och han sa "Jag mår som en prins!", det var nog inte sanningen va? Kanske lätt att försöka låtsas må bättre än man gör för att slippa göra folk obekväma...men vad vet jag.
Kram
Jag berättade inte för mina nära och kära exakt hur pissigt jag mådde när jag var sjuk även om jag var ganska rak med att det var tungt. Hur skulle de ha förstått? Jag menar, när man är så trött att man inte ens orkar tänka, hur förklarar man det?
Jag låg också på golvet i duschen, det hade jag glömt tills jag såg den här bilden. Pappa fick lyfta upp mig och bära mig till soffan/sängen när jag var klar.
Hej. Har hittat din blogg idag och läst bak i tiden....sitter nu med en stor klump i halsen...bilden på dig i duchen BERÖR verkligen även om jag inte känner dig alls. Ser nu att du är frisk dock inte friskförklarad och sänder dig all min kärlek. KRAM
Har läst din blogg från början och följt din resa.. Och jag måste bara säga att du berör mig så mycket att du är så modig och stark. Öppnar dig på ett sätt som är ovanligt för folk.. Ser verkligen upp till dig som person.. Hoppas din resa är underbar.
Kram Mia från Göteborg =)
Har inte läst din berättelse än utan snubblade in här och rakt på din bild av dig sittandes i duschen... Du är STARK och MODIG och VACKER och jag ville bara tala om att jag såg dig och fick en känsla i hjärtat av din bild. DU har berört mig. Tack!
All lycka i framtiden!!!
