JohannaMariaMs

Imorgon kommer en mäklare för att göra en värdering av lägenheten. Jag är apnervös. Inte för värderingen i sig, utan för när den ska läggas ut. Kommer folk att vara intresserade..? Men framför allt, kommer vi att få det vi vill ha för lägenheten?

Jag vill bara bli av med den, men jag vill inte gå med förlust. Går vi plus minus noll är jag nöjd. Sen så blir jag ännu mer nöjd om de eventuella köparna kan flytta in omgående...

Men det känns märkligt. Tomt på ett märkligt sätt. Vi flyttade in för ett år sedan, och nu ska vi sälja. Vi har flyttat isär och försöker båda att bygga upp ett liv utan varandra. Jag vet att jag tjatar när jag säger att jag trivs, men det gör jag. Men många gånger är det förjävligt. Som ikväll. Jag är trött och sliten. Orkar inte göra någonting samtidigt som jag är rastlös. Det är då man saknar ett förhållande. Inte honom, utan förhållandet.

Jag träffade en kille på nyår och vi diskuterade förhållanden och separationer. Han sa att många efter en separation inte klarar av att vara ensamma. Det är därför många går tillbaka till ett förhållande som inte var bra, eller direkt ger dig ut på jakt efter en ny partner. Jag vet att jag vill träffa en ny - så småningom. Jag har inte bråttom.