Läkarbesöket

Det gick bra hos läkaren! Även fast man kommer därifrån mer förvirrad än när man kom dit. Blodprovet som jag tog såg bra ut, vilket egentligen inte spelar någon roll, det är rutin att ta blodprov men dom visar egentligen inte någonting, det kan visa på en pågående infektion man har i kroppen, men provet i sig säger  n a d a . Inga knölar kände hon heller, vilket är bra... Frågade henne hur man då upptäcker om man eventuellt skulle få ett återfall. Åter igen så säger hon att man får lyssna till kroppen, har man gått ner i vikt? Svettningar? Feber?  Jag påpekade då för henne att jag inte haft någon av dessa symptomer under hösten 2008 då jag först upptäckte min knöl. Inte heller blev jag särskilt bra bemött av vården då jag ville ta bort knölen. Utöver den synliga knölen på axeln så hade jag ju även en knöl under armen, strax mot bröstmuskeln, som inte kändes. Anta att jag "bara" hade haft den.. Hur upptäcker man något sådant då? Om den varken känns eller syns, jag visar inte på några symptomer och ett blodprov säger varken bu eller bä? Det kunde hon självklart inte svara på, annat än att man får lyssna på kroppen, och sen gör hon en utvärdering när hon träffar mig nästa gång...

Som sagt, känner mig mer förvirrad nu. Läkarbesöket gav mig inte ett jota, förutom att proverna såg bra ut och att hon inte kände några knölar. Det stillar verkligen min oro. Samtidigt som att mötet inte gav mig ett smack, så är jag ändå fruktansvärt glad att hon  i n t e  hittade något avvikande, vare sig det gäller knölar eller blod : ) WOHO!

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0