Hemma från KS
Nu är jag hemma igen.. Kom till KS strax efter 08.00 för att innan läkarbesöket ta ett blodprov. Lyckades med sticket första gången. Det bådar gott inför onsdagens behandling!
Kl 10.00 skulle jag in och träffa min läkare, men som alltid inom vården så kommer man aldrig in den tiden man ska. Jag kom in 10.40
Jag i hissen påväg till Hematologimottagningen KS
Allmänt road i väntrummet.
Som sagt, 40 min fick jag vänta på farbror doktorn. Kan ju säga att jag fick endel flashback från det första läkarebesöket då jag fick reda på att jag har cancer. Men men tillslut kom han i alla fall, och vi pratade en massa.
Mina vitablodkroppsvärden (de jag tar Neupogena sprutorna för) har sjunkit. Dom ska ligga på runt 1 men mina ligger på 0,6. Det betyder att har inte dom värderna gått upp så finns risken att vi måste skjuta på nästa behandling. Hoppas verkligen inte att det behövs..
Fick även svaren från min datortomografiröntgen, tydligen så har tumörerna minskat men dom finns fortfarande kvar. Så förhoppningsvis så räcker det med dom två återstående kurerna.
Annars då, jo vi kom fram till att jag med all sannolikhet börjar bli/är deprimerad. Han sa att det är ok att bli deprimerad och att det är väldigt vanligt att man blir det när man går igenom något sånt här. Nu mår kroppen bättre, inte lika mycket illamående eller trött, men huvudet mår desto sämre.
Vet ju att jag bygger upp en fasad av att jag är stark och orkar det här, men om sanningen ska fram så känner jag att ångesten kommer smygande. Fan
Kl 10.00 skulle jag in och träffa min läkare, men som alltid inom vården så kommer man aldrig in den tiden man ska. Jag kom in 10.40
Jag i hissen påväg till Hematologimottagningen KS
Allmänt road i väntrummet.
Som sagt, 40 min fick jag vänta på farbror doktorn. Kan ju säga att jag fick endel flashback från det första läkarebesöket då jag fick reda på att jag har cancer. Men men tillslut kom han i alla fall, och vi pratade en massa.
Mina vitablodkroppsvärden (de jag tar Neupogena sprutorna för) har sjunkit. Dom ska ligga på runt 1 men mina ligger på 0,6. Det betyder att har inte dom värderna gått upp så finns risken att vi måste skjuta på nästa behandling. Hoppas verkligen inte att det behövs..
Fick även svaren från min datortomografiröntgen, tydligen så har tumörerna minskat men dom finns fortfarande kvar. Så förhoppningsvis så räcker det med dom två återstående kurerna.
Annars då, jo vi kom fram till att jag med all sannolikhet börjar bli/är deprimerad. Han sa att det är ok att bli deprimerad och att det är väldigt vanligt att man blir det när man går igenom något sånt här. Nu mår kroppen bättre, inte lika mycket illamående eller trött, men huvudet mår desto sämre.
Vet ju att jag bygger upp en fasad av att jag är stark och orkar det här, men om sanningen ska fram så känner jag att ångesten kommer smygande. Fan
Kommentarer
Postat av: Elin Thor
Jag vet inte riktigt vad jag ska skriva. Men gud vilken otroligt vacker tjej du är :) Du är lika vacker när du är rakad som när du hade håret kvar, vacker tjej! Kämpa på mot sjukdomen, du klarar det ska du se :) Jag kommer att fortsätta läsa din blogg :)
Trackback
