4 månader och 2 dagar..
Det har inte varit lätt att "komma tillbaka", och jag kämpar fortfarande. På något sätt känner jag mig fortfarande sjuk. Det är väldigt svårt att helt plötligt gå från att vara sjuk, till att bli frisk och t.ex jobba. Även fast jag tror att jobbet hjälpt mig otroligt mycket. Det har tvingat mig att fokusera och faktiskt göra mitt arbete. Men vilken resa det varit..
Jag har under den senaste timmen kollat igenom alla bilder från sommaren, och det är helt klart med blandade känslor. Jag brukar kolla igenom mitt "sommaralbum" med jämna mellanrum, idag reagerade jag starkt på en speciell bild som jag faktiskt tog på mig själv. Bilden föreställer mig själv när jag sitter i duschen. Jag duschade säkert 5 gånger/dag. På något sätt fick vattnets värme mig att må bra.. Den bilden fick fram starka minnen. Minnen som jag faktiskt nästan förträngt.
Idag mår jag ändå bra, men vissa dagar är inte lika bra, men det är ju så livet är, eller hur? Man kan inte alltid vara positiv och glad, man måste få vara ledsen och nere för att tillslut kunna arbeta sig upp!
2008-08-06 Sista kuren. Kanyl i handen. Kall som fan..
Trött
gu när ja läser de här inlägget känns de som såå länge sen men ändå som igår. ja minns väl när ja såg din blogg första gången. jag är så glad att du är frisk nu!!
//
haha ja lovar, om ja itne fått barn 1 jan, då jädrar ska verkstan igång. då kommer ja o hjälper dig o packar upp allt eller nått hahahahah för o sätta fart på barnafödandet
Är imponerad av att du tagit dig igenom det här! Det är stor skillnad nu, mot när jag började läsa din blogg i slutet av sommaren!
Men livet är alltid upp och ner, även om man är frisk. Så är det nog för de flesta.
Kramar
Det är väl så att kroppen läker fortare än själen....
Var rädd om dig!
Pingla
Hej Johanna! För några år sedan hade jag en riktigt jobbig period och då bloggade jag också. Nu efteråt så har jag skrivit ut hela bloggen (det blev många sidor =)) och satt in i en pärm. Nu kan jag lätt gå tillbaka och läsa när jag känner för det och det har hjälpt mig att bearbeta det hela. Kram //Anna
Tiden har verkligen gått fort! Men huvudsaken är att DU mår bra!
Hej Johanna. Du verkar vara en positiv och glad tjej som verkligen klarar av det mesta. inte konstigt att du kan få vara lite nere då ibland.
Kämpa på och jag håller på dig. Kram
Ja, tiden går både fort och sakta... Men det är nästan nu som den verkliga bearbetningen kör igång, nu när man ska tillbaka till vardagen... Det tycker iaf ja... att tiden efter allt har varit en enorm berg och dalbana..
Kämpa på, du är grym!
kramar
